Alla bilder jag sett på dessa tårtor är helt fantastiska med alla fina färger. Anledningen att jag dragit mig för att baka den är att den verkar väldigt komplicerad men den var faktiskt inte alls så krånglig som man kan tro.
Egentligen var den tänkt till ngt speciellt med eftersom jag blev lite dålig och inte hade varken ork eller tid att göra den som det var tänkt så fick det bli en helt vanlig eftermiddagsfika.
Receptet kommer från Linda Lomelinos bok. Hon gör helt fantastiska bakverk och hon har en härlig blogg som ni hittar här: Call me cupcake
Såhär gjorde jag min tårta:
Jag vägde upp smeten för att få det så jämnt som möjligt. Jag vägde upp den i fem skålar och färgade dem med pastafärger i olika färger. Det blev grönt, rosa, blå, lila och gul.
Sen gräddade jag dem i ugnen i omgångar.
När de svalnat skar jag till dem lite och plastade in dem en och en, lade ner dem i en plast låda och sen fick de åka in i frysen tills tårta skulle göras. Dessa två momenten var väl dem som tog längst tid att göra.
Jag tog fram tårtbottnarna från frysen och lät dem tina över natten. Jag fick skära till dem ytterligare lite så inte tårtan skulle bli ostadig. Sen gjorde jag marängen och la ett lager mellan varje botten så den blev hög och fin.
Resten av marängen använde jag till att täcka tårtan med. Jag tryckte och drog runt lite med spateln för att göra lite mönster i marängen. Sen kunde jag inte hålla mig utan hällde lite strössel över den med.
Såhär läckert blev det när man skar den. Härliga färger, verkligen en tårta man blir glad av. Att den sen var hur god som helst var ju verklige inte fy skam. Dottern och hennes kompis stod fullkomligt o dreglade över den och jag fick mota bort dem så jag kunde ta några bilder innan vi åt av den!
Denna tårta kommer jag att göra fler gånger, man kan ju välja att använda bara en färg i olika nyanser om man vill det. Gillar att den faktiskt ändå är ganska lätt att göra, framförallt när man väl har gjort bottnarna så går resten som en dans.
Ser riktigt fin ut och god också :-)
SvaraRaderaså underbar!
SvaraRadera